Idag är en sådan där dag som man bara vill glömma, när varenda sak man tar sig för att göra går fel eller är fruktansvärt jobbig. Nu väntar femdagars jobb för T och därför var den här dagen värdefull för mig, men den går "käpprätt åt skogen" och det känns jobbigt. Det är dock en stund kvar av den, förhoppningsvis kommer T snart hem och då kan vi hitta på något som kan liva upp dagen en smula. O sover sött i sin spjälsäng, jag har hunnit städa hela huset så han sover rätt nog rätt hårt med.

Loomis är fortfarande sjuk och det är dags att ge upp hoppet. Det är nog delvis därför jag känner mig så nere idag, önskar att jag vore liten igen så jag slapp fatta det här beslutet. Jag vet att jag måste, men det är så mycket svårare än vad jag någonsin kunde tänka mig. Hon betyder så mycket för mig. Veterinären har helgstängt, det blir med andra ord efter helgen.