Klockan är kvart i åtta. Jag är uppe och redo för en ny dag. Redo kanske var fel ord, jag är extremt trött och känner mig svag i hela kroppen. Nu har jag tagit mig en kopp kaffe, en riktig energikick väntar förhoppningsvis och utan den förstår jag inte hur människor kan vara "morgonpigga".

Hade egentligen tänkt åka till skolan men det visade sig att T skulle jobba dag. Undra hur jag kunde missa det? Fast det var nog en bra plan att gå upp så här tidigt idag med tanke på att vi ska åka hemifrån klockan sju i morgon och bege oss till V-vik. Där väntar en ljuvlig natt på "best western" och student firande för en släkting.

Tänk att det inte har fallit mig in att jag aldrig kommer ta studenten, jag är helt övertygad om att jag gjorde det för längesedan. Hjärnan är lite mysko. Det gör mig dock ingen skillnad, jag är helt övertygad om att studenten är extremt överskattad.

Att studera däremot är extremt underskattat - finns det något roligare än att dag in och dag ut lära sig nya saker. Lösa problem och tolka texter är kul, intressant och faktiskt en gnutta befriande. Skälet till det är att världen blir större ju mer man lär sig, den växer och man själv växer med den.