De tio mest betydande sakerna i mitt hem: (Utan inbördesordning)

•1.      Halsbanden
Jag och Tobias köpte de halsbanden i Egypten, innan vi fick veta att vi skulle ha barn och de symboliserar vår kärlek till varandra.

•2.      Nallen
Köpte den nallen till Oliver direkt efter att jag hade varit hos bvc och sett honom för första gången.

•3.      Ballerina
Den fick jag när jag var liten och mamma hade varit på Madeira (tror jag). Jag hade saknat henne jätte mycket!

•4.      Spargrisen 
Min gammelfarfar Tage målade den till mig när jag var liten, den får mig att känna att både han och gammelfarmor finns kvar i mitt liv.

•5.      Dalahästen
Är ett minne av min barndom när mina föräldrar fortfarande var gifta

•6.      Krukan
Såg jag i en blomsteraffär när jag, min syster och min farmor skulle köpa en present till min farbror. Jag stod och tittade på den och sa att den var helt underbar (vilket den verkligen är). Farmor kom ihåg det och köpte den. Det gjorde mig lycklig att hon noterade min förtjusning och lade den på minnet.

•7.      Skålarna
Har jag fått av mormor och de får mig att tänka på de gångerna hon passade mig när jag var liten. Vi sjöng sånger, min nalle hoppade bungyjump ifrån hennes balkong och skälet till att jag tänker på det är för att hon har en likadan skål som alltid har funnits där.

•8.      Halsbandet
Fick jag av Isa när jag fyllde arton, det får mig att tänka på gamla tider och njuta av gamla minnen.

•9.      Necessären
Såg jag när Jennifer och jag var i stan, jag sa att jag ville ha den och plötsligt hade hon köpt den till mig. Jag är fortfarande chockad för jag har aldrig varit med om det tidigare och jag blir glad varje gång jag ser den.

•10.   En skiss
Som Sofie målade på Oliver, väldigt fint men framför allt omtänksamt.

Idag går inte klockan rätt, jag lovar att det var minst fyra timmar sedan T åkte, fast klockan är bara tjugo i ett och det var i själva verket bara två timmar sedan. Ofattbart, vi har hunnit med en massa och tiden har inte rört sig. Det känns lite som om klockan på datorn går fel, fast då måste den i köket också göra det och även text-tv. Det känns osannolikt. Vad ska jag göra för att tiden skall rusa i väg då? Inte för att det inte finns en hel massa saker som jag borde göra - diska, bädda, plocka undan leksaker. Allt det där som man tvingas göra varje dag, tråkigt men tvunget. Vill inte idag.

Jag är sugen på en varm kopp te, en mysig romantisk komedi och lite choklad. Har redan varit i affären idag men jag köpte ingen choklad och det ångrar jag bittert nu. MMM.. hur smarrigt hade det inte varit med en liten bit Daim nu? Eller lite Polly? Det åt jag igår, borde inte äta choklad idag igen men jag är så sugen! Inte lika sugen på att vandra bort till affären igen dock. Är lite sugen på regn med, då behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag inte är ute och det är lite mysigt när det smattrar mot taket.

Var i barnaffären Pilutta igår och fann den sötaste sänggaveln jag någonsin sett. Ljusblå med pirater på från sia, ner sänkt till femhundra kronor! Kände ett starkt ha begär, men lyckades inte övertala T. Om Oliver hade kunnat prata hade han berättat hur mycket han älskade den. Jag kom med alla möjliga skäl till varför vi skulle ha den, bland annat att han kan ha den tills han är tolv år, en bra investering med andra ord och för att inte ens tala om hur lycklig jag skulle bli när jag såg den varje gång. För man kan ju tro att han vill ha en glad och nöjd flickvän, men icke sa nicke... Nåja vem vet kanske hade Oliver inte alls gillat den när han var tolv (men åtminstone tills han var elva! )

Dagens problem: Att lära Oliver att säga "Pappa jag vill ha sängen från Sia, snälla?"

Dagens bästa: Att jag har chokladpudding i skåpet (i fall choklad behovet tar överhand)

God morgon!

Jag har iofs varit uppe i nästan en timme, men det är trots allt anses vara morgon klockan elva på en söndag och det finns de som ännu inte har stigit upp efter gårdagens äventyr. Blev besviken på vädret när jag kikade ut och ville gärna lägga mig igen. T har gett sig av till jobbet, lika finklädd som vanligt och Oliver ville inte alls att han skulle gå. Han kröp efter till ytterdörren, vi vinkade hejdå men så fort jag stängde dörren tjöt han och vi fick öppna igen och vinka mer trots att ingen pappa syntes till längre. En riktig liten pappis minsann! Nu kryper han runt på golvet efter en boll som han fick av sin moster igår, det verkar väldigt spännande och underhållande. Det är bra när han sysselsätter sig med ofarliga lekar.

Idag har vi varit på loppis och vi trodde att loppisen skulle vara stor men det visade sig vara några få bord i simhallen. Loppisar är vanligtvis mysiga, erbjuder kaffe och är fulla av människor som vill fynda men inte den här.

Efter det har jag och Oliver varit hemma, solat och läst. Oliver läser en bok som heter "Lilla lammet" och jag läser "Den andra kvinnan" av Jane Green.
Min bok är lite halv läskig, det känns som om jag delvis läser om mitt eget liv.
(Missförstå inte titeln! Den handlar inte om en otrogen man.)

Oliver vill skriva på datorn och så här tycker han om sin bok:

SwczZ,,,,,

RKTL..,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,4Ö

Idag är en sådan där dag som man bara vill glömma, när varenda sak man tar sig för att göra går fel eller är fruktansvärt jobbig. Nu väntar femdagars jobb för T och därför var den här dagen värdefull för mig, men den går "käpprätt åt skogen" och det känns jobbigt. Det är dock en stund kvar av den, förhoppningsvis kommer T snart hem och då kan vi hitta på något som kan liva upp dagen en smula. O sover sött i sin spjälsäng, jag har hunnit städa hela huset så han sover rätt nog rätt hårt med.

Loomis är fortfarande sjuk och det är dags att ge upp hoppet. Det är nog delvis därför jag känner mig så nere idag, önskar att jag vore liten igen så jag slapp fatta det här beslutet. Jag vet att jag måste, men det är så mycket svårare än vad jag någonsin kunde tänka mig. Hon betyder så mycket för mig. Veterinären har helgstängt, det blir med andra ord efter helgen.

Har just ätit tacos här i min ensamhet, riktigt mumsigt och lyxigt! Oliver har somnat i vagnen efter dagens äventyr, han har lärt sig att hålla i vardagsrumsbordet och stå upp men han tycks inte förstå att om han släpper taget så välter han. Jennifer har hälsat på oss idag och det var mycket trevligt! Kaffe, kakor och tjatiga tanter tänkte nog Oliver som dock var tillsynes road av Jennifer. Väldigt mysigt, solsken och vår värme:)

Angående gamla Ullevi som gör att grannhusen skakar, hur tänkte de som byggde den?

Vad är grejen med att vara på matcher - att stödja sitt lag eller!?    

Det är ett skämt...

Oj nu vaknade någon!

•1.       Ur snygga skor

( Behöver verkligen nya "klackisar" - behöver alltid nya "klackisar")

http://www.halens.se/ProductPage.aspx?pid=037815&oc=1

•2.       Halsband med berlocker

(Är löjligt förtjust i sådana här smycken - med söta små detaljer)

•3.       Söt kofta

(Den skulle vara väldigt fin till klänning)

•4.       Blommiga klänningar

(Romantiskt blommigt går inte att motstå på sommaren)

•5.       Bikini topp

(Fin,fin,fin!)
http://www.halens.se/ProductPage.aspx?pid=033132&mid=137&sort=0&dir=1

•1.     Tröjor med vulgära tryck

(Att bära en tröja med "ta mig här och nu"-tryck och dylikt är oerhört pinsamt inte bara för bäraren utan också för de människor som tvingas se det.)

•2.     Body´s

(Det är snyggt på bebisar men inte på vuxna människor)

•3.     Haremsbyxor

(Är det ingen mer än jag som tycker att det står blöjbak skrivet på byxorna?)

•4.     Foppatofflor

(Visst jag har ett par HEMMA)

•5.     Strumpor i sandaler

(Det går bara inte)

•6.     Vinterkläder

(Det är vår nu, du behöver inte ha en täckjacka för att bli varm)

•7.     Tofsar /gummiband runt benen

(Varenda fjortonåring i hela staden tycks ha hakat på trenden - jag förstår inte, varför?)

•8.     Herr skjortor med barndisco stuk

(Vuxna människor med eldflammor och liknande - låt mig slippa se det i år!)

•9.     Keps

(Keps är snyggt men inte samma dygnet runt och året om)

•10.   Smutsiga skor

(Alla mina skor är smutsiga men det innebär inte att det är snyggt...)

Min kära sambo Tobias jobbade heldag i går (8-23) så jag och Oliver spenderade hela dagen i ultimat solsken på altanen. Fast visst är det väldigt tomt och aningen tråkigt att vara hemma ensam.

Håller på att plöja igenom en bok som heter Thérése Raquin och är skriven av Émile Zola. Boken har en vanlig kärlekshistoria som bas men är verkligen ingen kärlekshistoria. Det är svårt att förklara, författaren själv ser sig själv som en kirurg dvs. att hon gräver för djupt in i människor tankar och blottar dem helt för läsaren. I introt till boken berättar författaren att hon har fått mycket negativ kritik av media och försöker försvara sin bok. På de sista raderna står "Jag ber alla intelligenta människor om förlåtelse. För att de ska se klart behöver man inte tända en lykta mitt på ljusa dagen". Hon är minsann lite fräck och det är nog därför jag uppskattar boken så mycket.

Lomiss blir bara sjukare, hon har börjat kräkas mer (hon kräks när hon får anfall), vi har bestämt oss att vänta över helgen men på måndag är det nog dags. Men jag håller fortfarande tummarna på det bästa, jag orkar inte ge upp ännu. Den dagen kommer förr eller senare. Hon bara måste bli bra!

Oliver sover, Tobias jobbar heldag idag också och jag njuter av min så ovanliga ensamhet här i vardagsrummet med en varm och go kopp kaffe.(Okej den var INTE varm längre usch och fy.) I dag blir nog en upprepning på i går dvs. en lugn dag mestadels utomhus, självklart skall vi ta en tripp till lekplatsen och kanske gå till affären och handla litegrann.

Vi hade minsann lite besök igår också av mamma och Sigrid, hon har blivit så stor, pratar och är med på ett helt annat sätt än innan. Hon fick en hemmagjord glass och verkade tycka den var världensgodaste. Hon lät Oliver smaka också,  att döma av hans grimas gillade han den definitivt inte, dock ville han absolut ha mer och fick väl pyttelite till. Jag vill inte att han skall äta socker ännu, han bör inte äta socker ännu och han förstår inte riktigt det. Men det är väl därför mammor finns - för att sätta gränser och hjälpa till? Oliver träffade två nya kompisar på lekplatsen igår, det var några år äldre men hjälpte honom att gunga. Gunga är inte riktigt hans grej ännu, han ser lite skräckslagen ut.. men det kommer säkert snart. Att gå till lekplatsen är mycket roligare, hålla i mina händer och gå vill säga. Han kryper riktigt bra nu, för det mesta till kattmaten, kattlådan eller kontakter. Det är precis som om han vet vart han inte får vara, kanske är han redan i trotsåldern;) Han tycker om att sparka boll och att krypa efter Lomiss, tyvärr rör hon inte så mycket på sig nu och han får ofta tag i hennes svans vilket inte är så uppskattat av mig.

Har varit uppe i en timme snart, läst GP, skrivit det här inlägget och druckit kaffe (tills det var iskallt).Klockan är snart nio och oliver brukar inte vakna förrän tio, vad ska jag göra tro? Läsa. Det är en utav de få sakerna som verkligen är omöjligt att göra när han är med, annars är nästan allt möjligt, att göra högskoleprovet eller dylikt vore nog svårt dock.

Nu blev sidan minsann lite finare! Det är svårt att hantera alla koder om jag skall vara ärlig men hyfsat bra blev det faktiskt. Får nog jobba lite mer på det senare.

Svängen på komvux idag var kortvarig men jag hann minsann hålla mitt lilla tal om att Sverige behöver en diktator. Vilket jag verkligen inte själv tror på (för att göra det klart) men det var en rolig idé och jag lyckades bra.

Jennifer dök upp vid elva som utlovat och vi avnjöt en kaffe på café snäckan. Sedan bar det av på fönster shopping, i mitten av månaden är det lite tomt i plånboken och det var väldigt svårt att motstå Cassels UNDERBARA SOMMARKLÄDER! Jag klarade att behålla mina pengar orörda tills vi kom till Gallerix, där fann jag två otroligt vackra ljushållare för bara femtio kronor styck... Jag tvekade länge men plötsligt bar jag en påse i min hand och var hundra kronor fattigare. De var värda vart enda öre!  Strax därefter var det dags för hemresa, Jennifer kände sig lite hängig och jag har massor att göra. Det är därför jag sitter här och slösar bort min tid. Nej nu ska jag mata Loomis!

•1.       Att köpa en present till någon och sedan kräva pengar

(Aldrig någonsin okej)

•2.       Att ha en hink med vatten i handfatet och inte tillåta gäster att använda kranen            
(Otroligt ohygieniskt)

•3.       Att leva i ett hem utan lampor för att elräkningen skall bli billig

(Läskigt att hälsa på)

•4.       Att stjäla andras katter för att det är för dyrt att köpa en egen

(Vanliga katter brukar kosta cirka fem kronor)

•5.       Att köra fem mil för att köpa ett paket kaffe för att de har extrapris

(Det kan vara lönsamt om man har firmabil men inte acceptabelt)

•6.       Att använda engångskaffefilter mer än en gång trots att man har fler i skåpet

(Observera att kaffesmaken inte blir god)

•7.       Att inte låna ut sin tändare till behövande

(Hur mycket gas tror ni att det går åt till att tända en cigarrett?)

•8.       Att vräka i sig en skålgodis utan att fråga om någon annan vill ha

(Det är ett vanligt förekommande fenomen)

•9.       Att ta ut kortavgift vid köp

(Kunderna försvinner)

•10.   Att vägra ge gäster mjölk till kaffet trots att tre liter står i kylen

(Pinsamt)

Min katt Loomis har varit hos veterinären i dag på återbesök, hon har fått gulsot och kommer kanske inte att klara det.

Hon är bara ett och ett halvt år gammal och därför är det så mycket svårare att förstå. Tydligen så kan katter klara det om det upptäcks i tid, vilket vi inte vet om det har gjort men vi tvingar i henne både mat och vatten med spruta tre gånger per dag. Hon har slutat äta, rasat i vikt och nu när jag vet att det är gulsot syns det att hon är gul i öronen. Det var en vecka sedan hon fick diagnosen, sedan dess får hon även antibiotika. Hon kräks upp maten varannan gång, får hemska anfall och sover hela tiden. Det är väldigt synd om henne. Vi gör allt vi kan för att hon skall bli bra och pysslar om henne hela tiden.

Jag har förstått det som att det kan vara genetiskt men att har kommit fram nu för att hon har blivit deprimerad och det beror förmodligen på att hon har fått mindre uppmärksamhet sedan vår son Oliver föddes. När katter blir deprimerade kan de tydligen bestämma sig för att sluta äta och i Loomis fall släppte då gulsotet som låg i fettcellerna. Om jag bara hade vetat tidigare att hon kunde få det skulle jag ha kunnat motverka det. Det går inte att låta bli att klandra sig själv i en sådan här situation.

Veterinären har inte varit till mycket hjälp hon glömde nämna tre väldigt viktiga saker som jag har tagit reda på själv via internet.

•1.       Gulsot kan smitta från katt till människa dock bara en sort.

(Vet inte vilken sort hon har så det blir till att vara uppmärksam på Oliver.)

•2.       Det går att tvinga i katten mat via spruta

(Kan anses vara rätt viktigt att säga då hon har slutat äta)

•3.       Katter som har fått gulsot kan läggas in på dropp och bli friska

(Hade åtminstone kunnat påtalas som ett alternativ!?)

Trots att hon glömde nämna det här, glömde hon inte att skicka en räkning på ett tusen femhundra kronor för besöket. Jag är absolut beredd att betala det som krävs för att få henne frisk men man tycker att veterinären borde ha upplyst om de ovanstående sakerna för att överhuvudtaget få kalla sig veterinär? Nåja, jag kan knappast lägga energi på att vara irriterad över det men jag känner mig minsann lite förvånad över att det inte går att lita på att veterinärer vet vad de sysslar med!?

Man vet inte var man har förrän man är nära på att förlora det. Gud vad jag älskar den katten. Det är nästan skrämmande att vara så förtjust i ett djur. Nu återstår det bara att se hur Loomis svarar på behandlingen.

Det är tillsynes uppenbart att jag nu har börjat blogga, men jag måste bara poängtera att JAG HAR BÖRJAT BLOGGA!

Inte för att det kommer att åstadkomma en världssensation, inte för att jag anser mig vara bättre än alla andra och inte heller för att jag skall bli känd (vilket jag överhuvudtaget inte vill bli). Utan bloggen är tänkt som ett sätt att ventilera känslor, enligt en nära vän till mig skall det fungera och det är värt ett försök.

Förvänta er inget saftigt skvaller för jag föredrar att behålla en viss integritet.

Tanken är att bloggen kommer att uppdateras varje dag och innehålla dagens händelser, mitt sätt att se på livet och kanske en och annan lista. Jag är beroende av listor, det spelar ingen roll om de innehåller dagens planering eller bra svepskäl för att slippa ur en jobbig konversation. Det är oerhört bra att ha listor tillhands annars är risken att livet blir tråkigt. I och för sig är jag en väldigt impulsiv person, har inte alls en strukturerad tillvaro för tillfället och är allmänt negativ till nytt mode (just nu haremsbyxor).

Det vore kul om någon läste bloggen, förhoppningsvis människor som tycker om att skriva lite kommentarer för det skulle förmodligen fungera som motivation. Men som jag sa innan skriver jag mest för mig själv och kanske blir det en bok (det går faktiskt göra själv nu). Slut tjatat! Dags att starta bloggandet...