Kerstin Thorvall gick bort i förra veckan och för en tid sedan skrev jag en bok analys mellan hennes bok "När man skjuter arbetare och Jane Greens "Den andra kvinnan". Jag publicerar den för att väcka intresset för läslust hos er alla. När man skjuter arbetare är en mycket läsvärd bok!

När de andra kvinnorna skjuter män…

Inledningsvis vill jag betona att mitt syfte med rubriken inte är att väcka anstöt eller rädsla hos den läsande.

 

Tema och syfte

Temat är jämställdhet och syftet med arbetet är att redogöra för hur kvinnorollen har förändrats de senaste hundra åren. Arbetet kommer att undersöka; Kvinnorna i arbetslivet, Kvinnornas funktion i hemmet och Kvinnornas livssyn. Det skall göras med hjälp av två romaner, ”När man skjuter arbetare…” som utspelar sig under början av 1900-talet och ”Den andra kvinnan” från 2000-talet. De två romanerna som utgör basen i det här arbetet skall nu få en anständig presentation.

 

 

Jane Green – Den andra kvinnan

Författarinnan Jane Green har under de senaste åren skrivit ett antal bestsellers, hon startade sin karriär som journalist, men insåg snart att hon hade ett annat kall. Hennes humoristiska kvinnoskildringar har gjort henne till en erkänd författare världen över. Språknivån landar i samma fack som de klassiska kioskromanerna, boken kräver verken koncentration eller egen tankeverksamhet. Den kommer aldrig tilldelas nobelpriset, men den är ultimat som lättsamt fredagsnöje.

Boken som jag föll för heter ”Den andra kvinnan” och utkom år 2004. Den handlar om en kvinna vid namn Ellie som mött sitt livs kärlek Dan, hon svävar på moln och längtar efter det stundande bröllopet. Hennes liv är perfekt tills hennes svärmor dyker upp, övertar bröllopsplanerna och försöker styra parets liv. När Ellies graviditet blir känd förvärras situationen och hennes son föds in i ett öppet krig mellan de båda kvinnorna. Ellie säger upp sig från sitt arbete för att vara hemma med sonen, hon ogillar tanken på att lämna bort honom. Dan önskar sig mer tid ensam med sin fru och lyckas övertyga Ellie att de skall låta svärmodern sitta barnvakt, under den kvällen inträffar en olycka som nästan kostar pojken livet. Ellies hat växer och svärmodern får inte längre komma i närheten av sonen, Dan tycker att Ellie överreagerar och det gör att paret glider isär…

 

Kerstin Thorvall – När man skjuter arbetare…

Kerstin Thorvall har mottagit såväl Moa Martinsson-priset som Ivar Lo-priset, hon är en är hyllad och älskad skribent i Sverige. ”När man skjuter arbetare…” beskriver giftermålet mellan författarinnans far och mor och således även hennes egna barndomsår. Det är sällan en författare har mod nog att utlämna sig själv på det här viset, men det var inte i onödan, boken lämnar ingen läsare oberörd.

Det är en stark skildring som får läsarens känslor att växla mellan hat, förtvivlan och tårar. Det går inte att låta bli att tycka synd om huvudpersonen Hilma, samtidigt som en stark irritation växer i bröstet och lungorna vill använda all sin kraft åt att skrika ”gör något kvinna!”.

”När man skjuter arbetare…” utspelar sig i Sverige under början av 1900-talet, där kyrkans makt är oändlig och samhällsklyftorna är skurna med ett vasst knivblad. Vi får följa Hilma, skogshuggardottern från norrland, som gifter sig med prästsonen Sigfrid Thorvall. Under bröllopsnatten visar han en annan sida av sig själv, han förs till ett mentalsjukhus för sin psykiska ohälsa. Trots att Hilma vårdas på sjukhus för de skadorna han vållat henne har hon ingen tanke på att gå ifrån honom, hon är en sann kristen och menar att hennes liv är som gud vill att det skall vara. När hennes make skrivs ut väntar hon troget på honom, de dröjer flera år innan han insjuknar igen och under tiden hinner de få en dotter. Modern oroar sig för att dottern fått sin fars anlag och hon låter sterilisera sig för att inte få fler barn. Hon har fått lära sig att det är en hustrus plikt att erbjuda sexuella tjänster och ligger därför som ett levande lik i sängen varje kväll när den sexuelltdrivna mannen utövar sina övergrepp. Hilma lever för att komma till himlen, för att göra gud glad och plågas därför livet igenom…

Kvinnor i arbetslivet.

Majoriteten av kvinnorna i Sverige arbetar trots att de är gifta och har barn, för hundra år sedan såg det annorlunda ut, kvinnorna förväntades då vara hemma när de ingått äktenskap. I ”när man skjuter arbetare” får vi möta Hilma som överger sin lärartjänst för att gifta sig, men när Hilmas make blir inlagd på sjukhus behöver hon pengar och hon börjar fundera på att släppa lös den glödande arbetskraften som pulserar i hennes ådror. Citatet nedan är ett utdrag ifrån en konversation mellan Hilma och hennes vän som återfinns på sida 157 i boken.

 

”Jag menar, det kanske inte vore så bra för er make, läromästare tornvall om det blev bekant att hans hustru går bort och städar…”

”Det skulle ju bara vara tills han blev frisk”

”Ni måste förstå fru Tornvall, att socialt sett, klassmässigt, är ni nu själv en av de fina fruarna…” Hon gav prinsessbakelsen ett hårt angrepp med tårtgaffeln.

”Det är inget skamligt med att gå bort och städa”

”Nej visserligen inte, men det skulle inte se bra ut; jag tänker på er makes ställning som adjunkt vid högre allmänna läroverket, jag menar hans hustru…”

 

Det märks tydligt att Hilma vill ut i arbetslivet, attacken mot bakelsen är en gest som tyder på djup irritation mot dåtidens kvinnosyn. Hennes vän har en annan inställning och menar snarare att hon bör bortse ifrån sina egna behov och tänka på sin makes rykte. I citatet förekommer en titulering som lyder ”hans hustru”, enligt min tolkning är hon inte längre sin egen utan hon är hans. Det kan liknas vid ”hans stol” eller ”hans väska”, hon är med andra ord hans ägodel och om man som ägodel inte vill bli slängd på soptippen gäller det att kämpa för att upprätthålla sin standard.

I boken ”Den andra kvinnan” träffar vi Ellie som i motsats till Hilma inte vill arbeta. Citatet är ett utdrag ifrån sida 112.

”Men nu när jag ska börja jobba om bara ett par veckor har jag börjat tänka om. Aldrig kunde jag väl tro att jag var den sortens kvinna som är nöjd med att vara hemma och ta hand om sitt barn, men jag älskar det faktiskt. Det känns som det mest meningsfulla och tillfredsställande jag någonsin har gjort, och jag är inte alls säker på att jag är beredd att börja arbeta igen. Jag måste bara komma på ett sätt att ta upp det med Dan.”

 

Det märks tydligt att vi är inne i en annan tidsepok, nu talar vi istället om ”den sortens kvinna som är nöjd med att vara hemma”, kvinnor förväntas arbeta och de som är hemma går emot normen. ”Den sortens kvinna” är inte ett positivt laddat begrepp utan snarare ett uttryck som tyder på att samhället har svårt att acceptera och för den delen även förstå varför kvinnor enbart vill vara hemma. Vi befinner oss i en tid där företag strävar efter att ha lika många kvinnor som män anställda på arbetsplatserna. Förr var det många kvinnors dröm att få arbeta och nu är det majoritetens verklighet, det bör tas i åtanke när arbetsgnistan börjar sina.

Kvinnornas funktion i hemmet.

I ”när man skjuter arbetare…” beskrivs ett flertal sexuella scener mellan Hilma och hennes make. De är inte av de romantiska slaget utan påminner oroväckande mycket om vad vi idag kallar våldtäkt. Hilma går igenom övergreppen näst intill dagligen, hon fruktar det och försöker undvika att utsättas. För att symbolisera dåtidens syn på sexuellt umgänge i äktenskapet följer här nedan tre citat ifrån boken. Det första beskriver Hilmas egna tankar, det andra är en läkares tankar om Hilma och det sista är Hilmas makes systers åsikt.

Utdragen är från sida 177 respektive 290 och slutligen från sida 291.

”Han var i sin absolut rätt liksom det var hennes plikt att stå till tjänst när han så ville. Och det var ofta. Hon visste också att detta ingick i ett sant kristet äktenskap och det var därför Gud gjort dem till man och kvinna. Men hon vande sig aldrig. Hon tyckte lika illa om det varje gång.”

”Men tydligen inte helt road av mannens närmanden. Nå ja, det fanns sådana där jungfruliga hustrur som hela tiden såg sig som förfördelade oskulder. Men det var mannens rätt och hennes plikt, sådana är äktenskapets regler”

 

”Dagmar hade i sin oförglömliga predikan påstått att om en man fick sina pockande behov tillfredställda av en älskad hustru skulle hans intellektuella och andliga resurser frigöras. Så det var så att säga för att rädda hans själ och hans förnuft som kvinnan måste underkasta sig.”

 

Citaten visar på ett samhälle olikt vårt eget, där tron rättfärdigar våldtäkter och icke tillfredställda män förlorar sin själ och sitt förnuft. Det talas om ”äktenskapets regler” som enligt texten innebär att mannen har rätt till sexuellt umgänge med sin fru dagarna i ända om han så vill. Det känns som om de här citaten är tagna ur ett samhälle där en propaganda har tagit sitt fäste så hårt att alla har blivit hjärntvättade, det är chockerande och att kyrkan är inblandad är makabert. Enligt citaten skapade Gud äktenskapet mellan man och kvinna för att mannen skulle få tillfredställa sin sexuella drift, förmodligen är det här en tolkning av bibeln som (manliga) präster har gjort och gladeligen delat med sig av till folket. Det är ett sorgligt faktum, men ett ypperligt exempel på att ledare bör övervakas av folket och inte tvärtom. I ”Den andra kvinnan” lyfts inte någon sexuellrelation fram, men troligen hade författarinnan valt att skriva om något mer tidsenligt, hon hade nog valt bort ”kvinnans plikt och mannens rätt” och satsat lite mer på deras lustar istället.

 

Under början av 1900-talet var det kvinnorna som skötte hushållet, det genomsyrar även boken ”när man skjuter arbetare…” och för att förstärka det resonemanget följer här ett citat ifrån sida 243.

 

”Han hade hittat en dotter av folket som nu fanns där hemma och lagade hans mat, tvättade och strök hans skjortor, städade och städade, putsade silvret, skötte dottern, ängslades över dottern, vakade över dottern, stod till tjänst i hans säng, var honom trogen och dessutom så vacker, denna flicka ifrån de djupa skogarna i norr, mörkögd som en av dessa gömda bottenlösa tjärnar där näckrosor vilar tysta och oåtkomliga. Som hon varit. Men han lyckades slita loss henne, denna sällsamma blomma och göra henne till sin hustru.”

Vi kan genast notera att det är kvinnan som sköter hushållet, men lägg även märke till hur texten är skriven, den kretsar helt kring mannen och kvinnan framställs återigen som en ägodel. Hustrun må vara vacker, men det var han som slet loss henne. Hustrun må vara en mästare på att hushålla, men det var han som fann henne. Det känns som om hennes existens mer eller mindre är mannens förtjänst.

I ”Den andra kvinnan” delar paret på hushållssysslorna och de förhåller sig likvärdiga i alla avseenden.

Kvinnornas livssyn.

Det är en markant skillnad mellan hur de båda kvinnliga huvudrollerna ser på sina liv. Ellie ifrån ”den andra kvinnan” beaktar sina intressen, lever livet och tar avstånd ifrån sådant som påverkar hennes liv negativt. Hon är en stark, självständig kvinna, som ser sig själv och sin make som likvärdiga. Det märks i flera avseenden att hon är nöjd med sin tillvaro och hon är inte uppbunden av några samhällsnormer utan lever sitt liv så som hon vill leva det.

Hilma ifrån ”när man skjuter arbetare…” är Ellies motsats, hennes liv styrs av religion, samhällsnormer och hennes make. Det skall tilläggas att hon emellanåt står upp mot sin make, att hon inte delar hans åsikter och att hon faktiskt har en del makt när det gäller dottern och hemmet. Trots det vill jag påstå att hon är en förtryckt kvinna, men det intressanta är att hon till stor del förtrycker sig själv. Nedan följer ytterligare två utdrag ifrån boken, det första återfinns på sida 99 och det andra på sida 223.

 

”Jag har inför Gud och hans församling lovat att älska honom i nöd och som ett vårdtecken har jag mottagit denna ring”. Hon höll upp vänsterhanden. Han kunde se hur hon magrat på dessa få dagar av hur löst ringarna satt. ”Så jag vill inte alls ha någon advokat”. Hon sa detta klart och tydligt och alldeles redigt. Sen la hon sig ner och slöt ögonen. Hon var hans hustru intill döden skiljde dem åt. För honom hade hon övergivit far och mor och yrket.”

”Hilma däremot känner det inte som att graven väntar på henne; inte riktigt än. Gjorde den det skull hon ha levt förgäves. Hon har ju nämligen den uppgift som Gud gett henne och som hon måste slutföra. Den att skydda barnet och mannen. Vaka över dem. Hon måste vara den starka, den som håller i dem så att de inte drunknar.”

 

Hilma ser sig själv som gudsutsände, hennes livsuppgift är att skydda sin man och sitt barn. Hon sätter sin egen lycka åt sidan för att ägna sitt liv åt att finnas där för sin make, hon tror att det är guds vilja och spenderar sitt liv med att uppfylla de krav som hon tror gud har lagt på hennes axlar. Hon skapar sin egen olycka, hon hade kunnat bryta sig loss och skapa sig en ny livssituation, men hon väljer att avstå. Det kan beskyllas på henne, men det bör tas i åtanke att människor inte vet mer än vad de lärt sig och i Hilmas värld är hennes handling självklar, för hon vet inte bättre.

 

 

Slutord

Det handlar om upplysning, om ingen talar om för dig att gräset är grönare på andra sidan kan du omöjligt veta det. Vi måste berätta.

Det handlar inte om att männen förtrycker kvinnor, det handlar om att kvinnorna låter sig förtryckas. Vi måste vara modiga.

Utvecklingen har gått framåt de sista hundra åren, det är en liten bit kvar till jämställdheten och för att nå dit måste kvinnorna hävda sig. Vägra leva förtryckta. Våga stå på sig.

Den första generationen kvinnor som sköt undan männen ifrån kontorsstolarna och placerade dem framför spisen var starka, modiga och självsäkra. Nu är det vår tur. Det är bara en liten bit kvar till jämställdhet.

 

När de första kvinnorna sköt män…

Levde inte jag.

När de andra kvinnorna skjuter män…

Skall jag hjälpa till.

 

Slutligen vill jag betona att mitt syfte med arbetet inte var att väcka anstöt eller rädsla hos den läsande. Enbart Insikt.

 

/Maria