Jag tittade i mitt arkiv under kategorin "gravid" och insåg att jag knappt skrivit något om min graviditet. Det beror nog främst på att jag knappt har märkt av den, jag hade en mycket lindrig start utan minsta lilla illamående (med Oliver var det värre!) och sedan har det bara rullat på. Visst har jag känt mig lite extra trött och kanske lite mer förvirrad än vanligt men inte mer än så.

Nu börjar jag dock märka av det, min rygg gör ont, jag är otroligt osmidig och känner mig enorm. Det händer flera gånger om dagen att jag missbedömer avstånd - råkar öppna dörrar rakt på magen eller slår i den när jag ska ta mig förbi någonting.

Men det är också först nu som jag vågar låta mig längta på riktigt, tänka mig en liten bebis i min famn och fundera över hur Oliver kommer att bete sig när Elias plötsligt inte är i magen längre. Oliver vet exakt vart bebisen är, vart han ska sova och vilka leksaker han vill ha. Oliver brukar säga: ”Mamma, Lijas, dä! AAA! Pappa Lijas dä! NÄÄ!” Vilket betyder att mamma har Elias i magen och pappa har inte Elias i magen. Jag har en klok son.

Det är drygt 9 veckor kvar till BF. Det närmar sig nu.